HÀr pÄ vÄr sida sÄ kommer ni att hitta fakta om diamanter och andra Àdelstenar. Hoppas att ni kan hitta den informationen ni behöver för att göra ert val av Àdelstenar.
VÀrdering av diamanter och Àdelstenar
NÀr en juvelerare och andra vÀrderar diamanter sÄ vÀrderar dom dom efter diamanternas 4C som Àr Renhet, Vikt, FÀrg och sjÀlvklart slipning. PÄ engelska sÄ Àr det Clarity, Carat, Color och Cut.
NÀr man pratar om carat sÄ Àr det inte renheten som anvÀnds för Guld utan det Àr helt enkelt vikten pÄ diamanten och en carat Àr 200 milligram. SÄ det krÀvs 5 carat diamant för att göra ett gram av diamant.
För att mÀta renheten (Clarity) av en diamant sÄ klassificeras den enligt en skala dÀr diamanten förstoras med tex en lupp och att dÀrefter sÄ graderas den enligt en skala.
LC – Loupe Clean – PĂ„ svenska sĂ„ Ă€r det egentligen att diamanten Ă€r Luppren vilket innebĂ€r att den Ă€r fri frĂ„n inneslutningar. För en mer detaljerad skala sĂ„ Ă€r underkategorierna F för flawless och IF för internally flawless, dĂ„ sjĂ€lvklart F Ă€r den bĂ€sta.
VVS – Very Very smal inclusions – Om vi översĂ€tter det rent till svenska sĂ„ Ă€r det att diamanten har vĂ€ldigt, vĂ€ldigt smĂ„ inneslutningar (defekter). HĂ€r delas det Ă€ven in i ytterliggare kategorier VVS1 och VVS2 dĂ„ VVS1 Ă€r sjĂ€lvklart den bĂ€sta.
VS – Very small inclusions – Steget under VVS Ă€r nĂ€r en diamant har VĂ€ldigt smĂ„ inneslutningar. Ăven hĂ€r sĂ„ Ă€r det en detaljerad skala med VS1 och VS2.
SI – SmĂ„ inneslutningar – Nu börjar man komma ner pĂ„ sĂ„ dĂ„lig kvalite av diamanter att det gĂ„r att se inneslutningarna inte bara genom att förstora 10 gĂ„nger utan Ă€ven med vanliga synen. Delas Ă€ven in hĂ€r i SI1 och SI2.
I – Imperfect eller inneslutningar – Börjar bli riktigt lĂ€tt att se inneslutningarna som finns i dessa Ă€delstenar. HĂ€r delas dessa in i I1, I2, I3.
Om vi tittar pÄ priset sÄ nÀr det berÀknas sÄ kan priset vara dubbelt sÄ dyrt för en diamant som gÄr frÄn tex SI1 till VVS1. SÄ det Àr rÀtt sÄ stora hopp för att köpa diamanter ju finare och bÀttre kvalite dom Àr.
Sen nÀr man börjar titta pÄ fÀrger sÄ finns det mycket mer att titta pÄ. Gemological Institue of America har gjort en fÀrggraderingsskala som anvÀnds nÀr man pratar om diamanter.
R – River – Högsta kvaliten pĂ„ fĂ€rgen av en diamant.
TW – Top Wesselton – SĂ€llsynt vit.
W – Wesselton – Vit. Oftast brukar ringa och sĂ„dant vara hĂ€r eller lite under denna nivĂ„.
TCR – Top Crystal – Mycket lĂ€tt tonad vit.
Cr – Crystal – LĂ€tt tonad vit.
TCa – Top Cape – Tonad vit
Ca – Cape – LĂ€tt gulaktig
LY – Light Yellow – LĂ€tt gul
Y – Yellow – Gul.
Sen Àr priset beroende pÄ slipningen och hur diamanten ser ut efter slipningen. LÀs mer om slipning under briljanter. (Briljant Àr en slipning nÀr en Àdelsten har 58 fasetter, dvs 58 rutformade ytor pÄ Àdelstenen).
Finns mycket att lÀra sig om hur man vÀrderar en Àdelsten. Detta Àr lite av grunderna sen Àr ju frÄgan hur man vÀl kan se skillnaden och det krÀvs erfarenhet. SÄ nÀr ni handlar Àdelstenar se till att handla dom frÄn en erkÀnd handlare sÄ ni inte blir lurade. Det kan Àven vara bra veta vad det innebÀr med finansiering och dess möjligheter nÀr du handlar smycken och Àdelstenar.
Lite bilder pÄ Àdelstenar och diamanter.
HÄrdhet pÄ diamanter
Efter mÄnga Är under högt tryck bildas Àdelstenen diamant av kolpartiklar, precis som det industriellt viktiga materialet grafit. Till skillnad frÄn grafit Àr dock diamantens frÀmsta egenskaper dess hÄrdhet.
Diamanten Àr det hÄrdaste materialet som förekommer naturligt i naturen och innehar det högsta vÀrdet pÄ den sÄ kallade Mohs hÄrdhetsskala. Skalan bygger pÄ vilka material som kan repa ett annat. Diamanten som har vÀrdet 10 (högsta vÀrdet) kan repa alla material med vÀrdet 1-9.
Idag kan man framstÀlla hÄrdare material pÄ konstgjord vÀg. PÄ grund av hÄrdheten och förmÄgan att repa och skÀra igenom andra material anvÀnds diamant Àven inom industrin.
Diamantindustrin
Diamantindustrin har varit aktiv sedan mitten av 1700-talet dÄ Àdelstenen bröts i gruvor i Indien. Första diamanten hittades dock redan för 4000 Är sedan i Indien men dÄ visste man Ànnu inte att stenen gick att slipa och vÀrdet var inte i nÀrheten av vad det Àr idag.
Lagliga diamanter
Den moderna diamantindustrin startade i Sydafrika under mitten av 1800-talet och den vackra stenen har en mycket mörk historia bakom sig. Mord, korruption, slaveri och organiserad brottslighet kantar industrin Àn idag Àven om den Àr lÄngt mer reglerad Àn vad den var för nÄgra decennier sedan.
För att vara sÀker pÄ att du köper lagliga stenar frÄn företag som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter kan man be om ett certifikat frÄn din handlare. Det Àr dock ditt eget ansvar att frÄga var stenarna kommer ifrÄn och under vilka omstÀndigheter den har brutits. Diamant bryts faktiskt i liten skala Àven i de norra delarna av Sverige.
Kvalitét pÄ diamanter
Kvalitén pÄ diamanter kan variera mycket. Beroende pÄ var Àdelstenen brutits kan den ha olika kvalité dÄ mineralkompositionen i bergen varierar vÀrlden över. NÀr stenarna sedan vÀrderas bedöms de efter fyra olika kriterier: karat, renhet, fÀrg och slipning.
Karat Àr vikten pÄ stenen och en karat motsvarar 200 mg.
Renheten Àr en bedömning pÄ skador pÄ stenen som sprickor och blÄsor samt om det finns andra Àmnen inbrutna i stenen vilket drar ner vÀrdet pÄ diamanten.
FÀrgen bör vara vit med blÄa toner och ju mer stenen avviker frÄn detta, ju sÀmre kvalité Àr det pÄ diamanten.
En diamant kan Àven slipas pÄ olika vis. Slipningen hjÀlper diamanten att bryta och reflektera ljus vilket göra att den verkar glittra. Vilken slipning man föredrar Àr i högsta grad en smak sak men det Àr viktigt att slipningen Àr symmetrisk.